This literature review aims to investigate, expose and explain August Strindberg's religious position in his partly autobiographical work Inferno, published in Swedish in 1897, in relation to Peter Berger's socialization theory. Strindberg says in the beginning of Inferno that he goes from being an atheist, occultist and Swedenborgian to finally return to his ancestral religion, Christianity. This is questionable, as Strindberg seems to be religious in its atheistic era, and occultist during his Christian period. Strindberg's own religious views seem not always match what he portrays, compared to what he writes in his correspondence and diary entries. This literature review aims to highlight the influences of Strindberg affected to clarify his religiosity which is implicitly and explicitly depicted in Inferno.

The purpose of this paper is to study the image of Strindberg that is conveyed in four different textbooks for the upper secondary school. How do the teaching authors choose to portray Strindberg? Do they focus on any one particular aspect of his writing? Adjacent to this a subsidiary aim is to see if teaching authors highlight the fictional nature of Strindberg?s works or choose to encourage a biographical interpretation. The work consists of a study of four literary history textbooks in the subject of Swedish for the upper secondary school, from 2000 to 2012. In the selected material the sections focusing on Strindberg and his writings are closely read and critically analysed.

The purpose of this paper is to study the image of Strindberg that is conveyed in four different textbooks for the upper secondary school. How do the teaching authors choose to portray Strindberg? Do they focus on any one particular aspect of his writing? Adjacent to this a subsidiary aim is to see if teaching authors highlight the fictional nature of Strindberg?s works or choose to encourage a biographical interpretation. The work consists of a study of four literary history textbooks in the subject of Swedish for the upper secondary school, from 2000 to 2012. In the selected material the sections focusing on Strindberg and his writings are closely read and critically analysed.

The purpose of this paper is to study the image of Strindberg that is conveyed in four different textbooks for the upper secondary school. How do the teaching authors choose to portray Strindberg? Do they focus on any one particular aspect of his writing? Adjacent to this a subsidiary aim is to see if teaching authors highlight the fictional nature of Strindberg?s works or choose to encourage a biographical interpretation. The work consists of a study of four literary history textbooks in the subject of Swedish for the upper secondary school, from 2000 to 2012. In the selected material the sections focusing on Strindberg and his writings are closely read and critically analysed.

I denna uppsats undersöks översättning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

[inget abstract finns].

Sebastian Beverloo: "Damn Pinkerton, and all such as he! ? Om orientalism i Madame Butterfly." Exa- mensarbete pa? kandidatniva? i musikvetenskap, Institutionen för musik- och teatervetenskap, Stockholms universitet, ht 2014.Orientalism är teorin att Väst, genom representation i konsten, har förmedlat en ofördelaktig bild av Ori- entens folk, seder och bruk. Begreppet förklarar de estetiska strömningar som följde med den ostindiska handeln och den europeiska kolonialismen. Problemen som teorin om kulturell orientalism sätter fingret på innefattar olika aspekter av representation; hur orientalerna (redan det ett problematiskt begrepp i sig) har gestaltats i konsten. Ett av de centrala problemen är att etnicitet lyfts fram före individualitet: en orien- talisk man är i första hand orientalisk, och bara i andra hand man.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

The purpose of this study has been to analyze the image of Strindberg in today's upper secondary school. How is the author portrayed in the textbooks and teaching aids, and which parts of the authorship does the textbook and teaching aids authors choose to focus on?  This work has been implemented in the form of a textbook and teaching aids survey where eight textbooks for the upper secondary school from 1989 to 2008 has been analyzed with focus on the sections that consider Strindberg and his authorships.What emerges when studying these textbooks and teaching aids is that they give a rather synonymous picture of the man and the author Strindberg. Big focus is aimed on private life and the scandals that the author more or less voluntary became a part of. The majority of the textbooks treats matters as ?the misogynist? and ? the critic of society? and the so called Inferno crisis, and also when one discusses the literary works it is done in the light of the author's own life and accomplishments.When it comes to the author's literary production it is a very limited selection that is presented to the students.

I en närläsning av Gustave Flauberts Madame Bovary fokuserar denna studie på huvudkaraktären, Emma Bovary, och hennes brytningar från de förväntningar som finns på henne som kvinna, hustru och moder. Förväntningar som bestämmer hur hon bör vara och agera. Emma jämförs dessutom med romanens andra kvinnor då även de analyseras. Studien utförs med stöd i feministiska teorier men även ett socialhistoriskt perspektiv används. Det resultat som går att finna består av Emmas ovilja till anpassning i sina kvinnliga roller.

The purpose of this study is to investigate the distribution of medieval ballads as semiotics of intertextuality in modern Swedish literature, here represented by August Strindberg, Erik Axel Karlfeldt, Kerstin Ekman and Katarina Frostenson. They are famous authors from different epochs, ranging from the period called ?the modern breakthrough? in the 1880s until the postmodernism of the present time. My aim is to expose their attraction to medieval balladry, and their different ways of using form, language and style from this old poetry in poems, prose and plays, explicit as well as implicit..

This essay analyses the act of reading August Strindberg?s novel En dåres försvarstal (A Madman?s defence). It reveals the writer?s motif and purpose with the text and it shows how a certain interpretation of the text is crucial for the writer?s intentions to become reality. But it also shows how this interpretation is threaten by several, both intertextual and extratextual, thematically and structural, factors.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

Huvudsyftet med vår uppsats är att undersöka vad Hjalmar Sundéns rollteori kan bidra med i förståelsen av August Strindbergs religiösa upplevelser och erfarenheter under infernokrisen i Paris 1894-1896 (97). Materialet utgörs av Strindbergs egna så kallade självbiografiska verk Inferno, Legender och Klostret samt litteratur om Strindbergs infernokris och hans liv inklusive hans korrespondens. Metoderna vi använder är textanalys av Strindbergs litterära verk och komparativa studier av Strindbergs verk och korrespondens. Dessutom görs textstudier av material skrivet om honom. Vi tillämpar Hjalmar Sundéns rollteori för att få förståelse för de erfarenheter och upplevelser som Strindberg behandlar i sina självbiografiska verk, dramer och brev.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..